Skip to content

Kvinnohälsa i arbetslivet – en strategisk fråga för hållbar prestation

Namnlös design-59

Författare: Miriam Sundholm, grundare av Aumla, ett konsultföretag med fokus på välmående, engagemang och arbetsmiljö. 

En biologisk verklighet och en organisatorisk möjlighet

Hälften av befolkningen är kvinnor och kvinnors biologi påverkar hur vi mår, presterar och återhämtar oss genom livets olika faser.

Kvinnokroppen genomgår större hormonella förändringar än den manliga kroppen, exempelvis under graviditet, efter förlossning, i förklimakteriet och klimakteriet. Utöver detta har kvinnor en månatlig hormonell rytm med menscykeln som innebär naturliga variationer i energi, fokus, stresstålighet och behov av återhämtning.

När vi förstår dessa biologiska förutsättningar kan vi skapa mer hållbara och inkluderande arbetsplatser. Arbetsgivare behöver kunna ge stöd i olika livsfaser och samtidigt ta hänsyn till att behov och prestation kan variera över tid.

Stressrelaterad ohälsa – en tydlig könsskillnad

Statistiken visar att kvinnor är kraftigt överrepresenterade i stressrelaterad sjukskrivning. Enligt Försäkringskassan (2024) är stressrelaterad psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Över 40 000 personer var sjukskrivna på grund av stressrelaterade diagnoser under 2024 och omkring 75–80 procent av dessa var kvinnor. Kvinnor har mer än dubbelt så hög risk som män att bli sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa.

Arbetsgivare har därför ett viktigt ansvar att förstå bakomliggande orsaker, arbeta förebyggande och integrera kunskap om kvinnors biologiska förutsättningar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. För organisationer med höga kompetenskrav är detta särskilt relevant, då kvinnor i 35–55-årsåldern ofta befinner sig i nyckelroller.

Ett arbetsliv byggt på en stabil norm

Dagens arbetsliv är till stor del anpassat efter en stabil 24-timmars rytm. Men kvinnor har, utöver dygnsrytmen, en hormonell cykel på cirka 28–35 dagar där nivåerna av östrogen och progesteron varierar.

Dessa variationer påverkar i sin tur signalsubstanser som serotonin och dopamin vilket kan påverka:

  • Energi
  • Fokus
  • Motivation
  • Emotionell reglering
  • Behov av återhämtning 

Att förvänta sig exakt samma prestation varje dag kan därför vara biologiskt orealistiskt för många kvinnor.

För organisationer handlar det inte om att sänka krav utan om att skapa strukturer som möjliggör hållbar prestation över tid.

Stress, hormoner och konsekvenser för arbetsgivare

Långvarig stress påverkar hormonbalansen. Vid kronisk belastning kan kroppen prioritera stresshormoner framför reproduktiva hormoner, vilket kan leda till:

  • Oregelbunden eller utebliven ägglossning
  • Förändrade östrogen- och progesteronnivåer
  • Förvärrad PMS
  • Sömnproblem och ökad oro
  • Ökad risk för utmattning

Stress kan också förstärka besvär i förklimakteriet och klimakteriet, såsom värmevallningar, sömnsvårigheter, nedstämdhet och koncentrationsproblem.

För arbetsgivare kan detta få konkreta konsekvenser:

  • Ökad sjukfrånvaro
  • Återkommande korttidsfrånvaro kopplad till hormonell obalans
  • Minskad produktivitet och koncentrationsförmåga
  • Högre risk för långtidssjukskrivning vid stressrelaterad ohälsa
  • Förlorad kompetens och ökade rektryteringskostnader

Vad innebär att arbeta med kvinnohälsa för dig som arbetsgivare?

Att arbeta strategiskt med kvinnohälsa kan innebära att:

  • Öka kunskapen hos chefer om hormonella variationer och livsfaser
  • Skapa en öppen och avdramatiserad kultur
  • Möjliggöra flexibilitet vid behov
  • Säkerställa tydliga riktlinjer för återhämtning
  • Integrera mens och klimakteriet i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Nya internationella riktlinjer inom ISO-arbetet kring Menstrual Health and Menopause in the Workplace tydliggör att dessa frågor är en del av ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete.

Samtidigt ställer EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ökade krav på företag att redovisa hur de arbetar med social hållbarhet, inklusive arbetsmiljö, hälsa, jämställdhet och välbefinnande i den egna organisationen.

Att inkludera kunskap om kvinnohälsa i arbetsmiljö- och ledarskapsarbetet ligger därför i linje med både internationella standarder och framtida hållbarhetskrav.

Vad organisationer vinner med att arbeta med kvinnors hälsa

Att integrera kunskap om kvinnohälsa i organisationens arbete kan bidra till: 

  • Minskad sjukfrånvaro
  • Hållbar prestation
  • Starkare employer brand
  • Ökad jämställdhet
  • Bättre beslutsunderlag i HR- och engagemangsarbete

När vi förstår hur biologi, stress och arbetsmiljö samverkar kan vi skapa arbetsplatser där fler kan prestera långsiktigt och samtidigt ta hand om sin hälsa.

Det är bra för individen. Det är bra för organisationen. Och det är bra för samhället.

 

Källor

Försäkringskassan (2024). Rekordmånga sjukskrivs för stress.
Försäkringskassan (2024). Socialförsäkringsrapport – Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.

Vill du veta mer om hur din organisation kan arbeta mer medvetet och hållbart med kvinnohälsa i arbetslivet?

Du är varmt välkommen att ta kontakt med Miriam Sundholm för dialog, rådgivning eller inspiration kring hur ni kan integrera kunskap om hormonell hälsa i ert arbetsmiljö- och ledarskapsarbete. miriam@aumla.se