Stress och dess påverkan på vår hälsa

Fysiologiskt sätt innebär stress att kroppen mobiliserar energi och aktiverar den del av nervsystemet som gör kroppen redo för kamp och flykt. Som resultat utsöndras stresshormoner, musklerna spänns, matsmältningen saktar ner, pulsen ökar och andningen blir snabb och ytlig.

Evolutionärt sätt var stress nödvändigt för att människan skulle överleva hot från den yttre miljön. Dagens samhälle utsätter oss ständigt för intryck från den yttre miljön men idag är väldigt få livshotande. Då hjärnan inte kan skilja på verkliga och fiktiva hot kan vardagen fortfarande lätt orsakar stress.

Stress är en del av livet som är ofarligt i sig självt. Det är först vid avsaknad av återhämtning som stress kan skada vår fysiska och psykiska hälsa.

Vid återhämtning får kroppen möjlighet att inaktivera det sympatiska nervsystemet som gör oss redo för kamp och aktivera det lugnande parasympatiska nervsystemet som tillåter processer för uppbyggnad och reparation. Med hjälp av återhämtning blir stress på så vis ofarligt.

Stress kan till och med vara positivt och hjälpsamt vid situationer då vi vill agera och prestera. Båda delarna av nervsystemet är alltså viktiga. På sikt måste vi dock hitta en balans då ett ständigt aktivt sympatiskt nervsystem ökar risken för ohälsa och sjukdom.

Exempel på stressorer är höga krav på sig själv eller oro för framtiden. När upplever du stress? Att skapa en enkel rutin att ta till vid stressade situationer är av stort värde för hälsan. Att gå undan för en stunds egen tid eller ta några djupa andetag kan exempelvis göra stor skillnad.

Sömnbehovet kan öka vid stressade perioder. Forskning visar även att fysisk aktivitet hjälper vid stress. Att undvika koffein och alkohol kan också vara hjälpsamt. I vanorna Personlig värdering, Medveten närvaro, Sömn och Digital nedkoppling hittar du fler tips och aktiviteter som kan hjälpa dig att förbygga stress.